'

Ska alldeles strax krypa ner i sängen och lyssna på lite musik i mitt headset. Är inte, verkligen inte på bra humör.
Känner att jag bara kan få försvinna ett tag. Jag vill inte må depp nu på lovet. Det vill jag verkligen inte... 
Men mina känslor är ett enda stort virrvarr. Kan inte förklara på ett vettigt sätt vad jag känner.
Mina känslor och tankar lixom föblir hemliga. Kan inte tala ut om dom ordentligt, finns ingen som skulle förstå...
Jag är kär, fast ändå inte. Jag är sårad. Sviken och nertrampad. Jag är helt krossad inombords just nu.
Jag skulle ge vad som helst för att få spola tillbaka tiden till sommaren 2009 precis nu. Allt var så bra. Så perfekt.
Det var en sån speciell tid för mej. Jag hade allt som jag behöver för att vara lycklig. Lycklig fullt ut.
Jag hade nått som jag aldrig någonsin får tillbaka. Jag hade Sweetheart. Och jag hade Linus. 2 helt underbara hästar.
Ni tycker säkert att jag grubblar över dom där hästarna huur jävla länge som helst. Men dom betydde skitmycke för mej.
Och ni som inte rider eller håller på med hästar. Ni vet inte hur kärleken till en häst är.. Den är obrutbar. Starkare än allt.
Jag kan få tillbaka allt annat förutom just dom. Vilket betyder att jag faktiskt kan bli lycklig igen. Men aldrig fullt ut...

Har inget mer att säga. Så, god natt.